Vad är processkartläggning? Steg, typer, exempel och mall

Leveransförseningar. Missade granskningar. Dubbelarbete. Det här är inte problem med produktiviteten, utan med processen. När ingen ser hur hela arbetsflödet hänger ihop kan till och med enkla uppgifter köra fast. Det är här processkartläggning kommer in i bilden. Den gör det osynliga synligt.

En processkarta ger dig en visuell bild av hur arbetet blir gjort. Det hjälper team att upptäcka flaskhalsar, tydliggöra ansvarsområden och effektivisera även de mest rutinmässiga arbetsflödena. I den här guiden går vi igenom vem som använder processkartläggning, vilka fördelar den ger, vilka typer av kartor du kan skapa och hur du skapar en karta som hjälper ditt team att arbeta smartare.

Vad är processkartläggning?

Processkartläggning är en metod för att visuellt dokumentera hur arbetet flyter på från början till slut. Metoden går ut på att skapa ett diagram, som ofta kallas för ett flödesschema eller arbetsflödesdiagram, som visar varje steg, beslutspunkter och överlämningar i en process så att teamen kan förstå, kommunicera och förbättra hur arbetet utförs.

Syftet med processkartläggning är att kommunicera hur en process fungerar på ett enkelt och tydligt sätt. I stället för att gå igenom processen muntligt med någon kan du ge personen kartan. Att kartlägga en process från början till slut gör det enklare att upptäcka vad som fungerar och vad som inte fungerar.

• Hjälpa nyanställda att komma igång

• Lösa återkommande problem

• Dokumentera komplexa arbetsflöden

• Vem som är ansvarig för vad

Om en specifik process känns rörig eller missförstådd kan en kartläggning av arbetsflödet hjälpa till att klargöra saker och ting för alla.

Vem använder processkartläggning?

Processkartläggning används i många olika branscher och av många olika roller, från små team till stora företagsorganisationer. Här är några av de personer som drar mest nytta av den här tekniken:

• Business-analytiker använder processkartläggning för att förstå och dokumentera hur affärsprocesser fungerar, identifiera ineffektivitet och rekommendera förbättringar.

• Verksamhetschefer använder processkartor för att standardisera arbetsflöden, minska onödigt arbete och förbättra teamsamordningen.

• Projektledare skapar processkartor för att planera komplexa initiativ, tydliggöra beroenden och hålla intressenterna informerade.

• Personalavdelningen och utbildningsteam använder processkartor för att dokumentera arbetsflöden för introduktion, förklara policyer och hjälpa nyanställda att komma igång snabbare.

• IT- och företagsarkitekter kartlägger systemintegreringar och dataflöden för att stödja programvaruutvecklings- och automatiseringsprojekt.

• Konsulter använder processkartläggning för att hjälpa kunder att visualisera sitt nuvarande läge och utforma effektivare arbetssätt.

Om ditt team behöver förklara, förbättra eller standardisera hur arbetet utförs kan processkartläggning vara till hjälp.

Varför använda en processkarta?

En processkarta omvandlar idéer till tydliga steg som teamet kan följa. Det är ett enkelt sätt att planera arbetet, upptäcka problem och förbättra hur saker och ting utförs.

Så här kan processkartläggning vara till hjälp:

• Upptäcka ineffektivitet: Se var uppgifterna hopar sig, misslyckas eller missas.

• Förenkla idéer: Dela upp stora idéer i mindre steg.

• Planera för ”tänk om”: Skapa beredskapsplaner och hantera hinder innan de inträffar.

• Tydliggör roller: Ange vem som är ansvarig för varje processteg.

• Skapa processdokumentation: Skapa en repeterbar guide som alla kan följa.

• Kommunicera tydligt: Använd en enkel visuell presentation för att hålla alla informerade.

• Fatta beslut snabbare: Mindre kommunikation fram och tillbaka innebär snabbare beslutsfattande.

• Stöd ditt team: Hjälp medarbetarna att känna sig trygga i sitt arbete.

• Förbli regelefterlevande: Uppfyll standarder som ISO 9000 och ISO 9001.

Olika typer av processkartor

Det finns alla möjliga olika sorters processkartor. De tjänar alla samma syfte, men vissa typer kan vara bättre lämpade för särskilda projekt. Här är en snabb jämförelse:

Här följer en närmare titt på varje typ och när de ska användas.

Flödesscheman

Det enkla flödesschemat är den enklaste och mest använda typen av processkarta. I det används vanliga processkartläggningssymboler för att visa in- och utgångar samt processsteg från början till slut.

• Planera ett nytt arbetsflöde

• Dokumentera ett befintligt arbetsflöde

• Lösa problem i en process

• Förbättra teamkommunikationen

Det är också en bra utgångspunkt för att dokumentera processer under introduktions- eller brainstormingsessioner.

Bäst för: att visa hur en specifik process flödar från start till slut i tydliga, sekventiella steg.

Processkartor på hög nivå

Denna version, som även kallas top-down-kartläggning eller kartläggning av värdekedjan, ger en överblick över en affärsprocess. Den hoppar över de små detaljerna och fokuserar på de viktigaste faserna.

En processkarta på hög nivå är användbar när du:

• Definiera en ny processstruktur

• Dela översikter med chefer eller externa partner

• Fastställer omfattningen innan du skapar en detaljerad karta

Bäst för: att kommunicera de viktigaste stegen utan att gå in på detaljer.

Detaljerade processkartor

Den här kartan innehåller allt: åtgärder, beslut, delprocesser, indata, utdata, mätvärden och eventualiteter. Den anger ofta tydligt beslutspunkter och visar exakt vem som är ansvarig för vad.

Den är idealisk för att:

• Analysera komplexa arbetsflöden

• Upptäcka ineffektivitet eller förseningar

• Standardisera nya projekt i stor skala

Bäst för: att ge en fullständig och grundlig bild av hur en process fungerar.

Aktivitetsbane-diagram

Ett diagram med aktivitetsbanor (”swimlanes”), även känt som ett tvärfunktionellt flödesschema, organiserar en process genom att dela in ansvarsområden i horisontella eller vertikala ”banor”. Varje körfält representerar en person, en roll eller ett team.

Använd det för att:

• Markera ansvarstagande

• Spåra överlämningar mellan avdelningar

• Förbättra samordningen i tvärfunktionella arbetsflöden

• Förtydliga roller vid processändringar.

Bäst för: att förtydliga roller och ansvarsområden i processer som involverar flera team.

Värdeströmskarta

Värdeströmskartor används inom lean-hantering som ett verktyg för att spåra hela resan för en produkt eller tjänst, från början till leverans. Den använder en särskild uppsättning kartläggningssymboler för att visa hur information och material rör sig genom varje steg.

Den samlar in data och mätvärden såsom:

• Cykeltid

• Antal involverade personer

• Var slöseri eller förseningar uppstår

Bäst för: att spåra hur värde levereras till kunderna och hitta möjligheter att minska slöseri.

SIPOC-diagram

Ett SIPOC-diagram står för Suppliers, Inputs, Process, Outputs, Customers (leverantörer, inflöde, process, utflöde, kunder). Det är ett strukturerat diagram, inte en processkarta i flödesstil, som ger en övergripande översikt över ett arbetsflöde innan du skapar en mer detaljerad processkarta.

Använd det här verktyget för processkartläggning tillsammans med Six Sigma-metoden eller någon annan strukturerad processkartläggningsmetod. Var och en av de fem SIPOC-kolumnerna bidrar till att tydliggöra processen och vilka intressenter som är inblandade.

Använd ett SIPOC-diagram för att:

• Definiera omfattningen av komplexa processer

• Identifiera alla komponenter och teammedlemmar

• Sätta tydliga avgränsningar för processförbättringsprojekt

Bäst för: att beskriva vad som ingår innan hela arbetsflödet kartläggs.

BPMN (Business Process Model and Notation)

BPMN är en standardiserad metod för processkartläggning av verksamhetsprocesser. Den använder unika symboler för att visa hur uppgifter, händelser och beslut flödar, vilket gör det lättare för tekniska och icke-tekniska team att samarbeta.

Den är perfekt för att göra följande:

• Dokumentera logik mellan olika verktyg eller system

• Skapa arbetsflöden som kommer att automatiseras senare

• Stödja programvaruintegreringar eller processutveckling

Bäst för: att kartlägga strukturerade, ofta automatiserade processer som kräver klarhet i olika system och team.

Symboler för processkartläggning

Processkartor använder ett gemensamt visuellt språk för att visa hur arbetet går från ett steg till ett annat. Dessa symboler, som är anpassade från Unified Modeling Language (UML), hjälper dig att visa nyckelelement som uppgifter, beslut och förseningar.

Här är de vanligaste symbolerna för processkartläggning och vad de betyder:

Det här är de grundläggande symbolerna som du kommer att använda oftast. Det finns andra symboler som du kan lägga till när dina kartor blir mer avancerade, men den här uppsättningen är en bra utgångspunkt.

Så här skapar du en processkarta

Du kan skapa en processkarta med penna och papper, på en whiteboardtavla eller med hjälp av programvara för processkartläggning. Du kan hitta färdiga mallar, men om du lär dig att kartlägga en process från grunden får du kontroll över varje steg.

Steg 1: Välj en process att kartlägga

Välj den specifika process du vill kartlägga. Det kan vara något som är rörigt, ineffektivt eller helt enkelt otydligt för dina teammedlemmar. Det kan vara en ny process som du behöver förklara eller en komplex process som förvirrar människor. Välj en process och ge den ett enkelt namn.

Steg 2: Gör en lista över alla relaterade aktiviteter och personer

Börja med att skriva ner varje uppgift i processflödet. Du behöver inte tänka på ordningsföljden ännu. Lista alla indata, åtgärder och vem som är ansvarig för varje aktivitet.

Arbeta tillsammans med ditt team och andra intressenter för att:

• Upptäcka viktiga delprocesser

• Bestämma hur många detaljer som ska ingå

• Tydligt markera startpunkten och slutpunkten

Steg 3: Fastställ stegens ordningsföljd

Ta nu den listan och ordna uppgifterna i rätt ordning. Gå igenom den nuvarande processen från början till slut och lägg till eventuella steg som du missade tidigare. Detta ger dig en fullständig bild av arbetsflödet.

Steg 4: Rita flödesschemat

Välj det format som passar bäst. Beroende på detaljnivån och typen av process kan du välja mellan följande alternativ:

• Grundläggande flödesschema

• Aktivitetsbane-diagram

• Värdeströmskartor

• BPMN-diagram

Använd vanliga symboler för processkartläggning för att markera beslutspunkter, åtgärder och kopplingar.

Steg 5: Granska med teamet

Gå igenom processflödesschemat med alla inblandade. Se till att hela processen är korrekt. Fråga om några steg saknas, om några uppgifter upprepas eller om något verkar otydligt. Åtgärda eventuella misstag. Dela sedan den slutliga versionen med dina teammedlemmar och alla andra som behöver den.

Steg 6: Leta efter problem och förbättra processen

Nu när din karta återspeglar det nuvarande läget kan du använda den som ett verktyg för processförbättring. Håll utkik efter flaskhalsar, brister och onödiga steg. Fråga teamet var de fastnar eller blir förvirrade.

Därefter kan du optimera processen genom att ta bort steg, omfördela uppgifter eller lägga till automatisering. Uppdatera processkartan så att den återspeglar ändringarna. Så här sker kontinuerlig förbättring: kartlägg processen, åtgärda den, upprepa.

Exempel på processkartläggning

Du kan skapa en processkarta för alla typer av processer, men du kanske fortfarande undrar hur du ska använda det här verktyget i ert team.

Här är ett exempel för att du ska få en bättre uppfattning om hur en processkarta kan se ut:

Metoder för processkartläggning

Du kan anpassa processkartan efter teamets behov, men det finns viss bästa praxis som kan hjälpa dig att skapa tydliga och effektiva kartor redan från början.

Här är några bästa praxis för processkartläggning för att få ut så mycket som möjligt av varje fas.

1. Planera innan du kartlägger

• Fastställ omfattningen. Fastställ start- och slutpunkterna så att din karta endast innehåller det som är nödvändigt.

• Klargör ditt mål. Var medveten om vad du vill uppnå med processen.

• Fokusera på resultaten. Kartlägg endast processer som har ett tydligt, mätbart resultat.

2. Skapa din karta med avsikt

• Arbeta baklänges. Börja med det önskade slutresultatet och kartlägg sedan stegen baklänges.

• Förenkla där det är möjligt. Se till att delprocesserna är lätta att följa.

• Inkludera rätt mängd detaljer. Komplicera inte för mycket, men lämna inte några luckor.

• Använd standardsymboler. Håll dig till vanliga symboler för processkartläggning för att säkerställa en gemensam förståelse.

3. Granska och förfina

• Få feedback. Involvera alla som spelar en roll i processen.

• Ta hänsyn till alternativa vägar. Om det finns mer än ett sätt att nå målet ska du inkludera alla dessa alternativ.

• Kartlägg verkligheten, inte idealet. Visa hur processen faktiskt fungerar i dagsläget och gör sedan förbättringar därifrån.

Tillämpa de här tipsen under arbetets gång, från planering till granskning, för att skapa processkartor som är tydliga, användbara och redo att leda till verkliga förbättringar.

Börja med processkartläggning, börja med förbättringar

Processkartläggning är bara början. Med Asanas kostnadsfria mall för processkartläggning kan du visualisera dina arbetsflöden, upptäcka vad som sinkar dig och skapa klarhet i varje steg.

När du har kartlagt din process kan du använda Asana för att hålla arbetet i gång, tilldela uppgifter, spåra förlopp och hålla alla samordnade från början till slut. Är du redo att omvandla dina processkartor till handling? Kom igång med Asana i dag.

Vanliga frågor om processkartläggning